Landstinget Sörmlands logotyp

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 för Sveriges friskaste län

2017-06-20

Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025. För att nå målet krävs en kraftsamling inom sex utvalda områden. Dessa områden beskrivs i dokumentet Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 som nu antagits av fullmäktige.

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 är en fortsättning på ett långsiktigt förbättringsarbete i Landstinget Sörmland som initierades år 2012. Utgångspunkten, då som nu, är att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län år 2025 sett till den självupplevda hälsan. För att nå målet och möjliggöra delaktighet behöver vi vara det öppna landstinget på alla nivåer, ta ansvar för varje persons rätt till god hälsa, kultur och utbildning. Därför kraftsamlar vi kring sex områden.

1: förebyggande och hälsofrämjande arbete med särskild fokus på rökning
Ett långsiktigt arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser i hela vårdkedjan leder till högre livskvalitet, friskare befolkning och minskade kostnader för den samlade hälso- och sjukvården. Det kräver att vi går från reaktivt till proaktivt. I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är samarbete med andra aktörer centralt och att stärka detta är en mycket viktig uppgift. Ett viktigt mål i vårt landsting är minskad sjuklighet och dödlighet genom att fokusera på minskad användning av tobak, minskad alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor. Här ska vi inledningsvis kraftsamla kring ett rökfritt Sörmland och det handlar om att fokusera på att fasa ut rökningen i vårt län.

2: personcentrerad vård
Personcentrerad vård ska vara den sörmländska vårdens kärna vilken utgår från en gemensam värdegrund där patienten är delaktig och patientens resurs tas tillvara. ”Inga beslut om mig, utan mig” ska genomsyra arbetet. Det är patientens samlade behov – medicinskt, socialt, individuellt – som ska vara vägledande för hälso- och sjukvårdens utformning.
Särskilda insatser som ska utvecklas och stärkas är att fler ska erbjudas fast vårdkontakt, en strategi för personcentrerad vård (med patientlagen som utgångspunkt) som även innehåller förslag på hur vi effektivt sprider goda exempel i vår organisation ska tas fram.

3:en utbyggd primärvård och en förstärkt närvård
Basen i framtidens hälso- och sjukvård utgörs av den nära vården. Det som är vanligt förekommande, och som är ekonomiskt försvarbart, ska erbjudas närmare patienten.
Primärvården ska ge en effektiv, bred och lättillgänglig hälso- och sjukvård för de flesta vårdbehoven. Hälso- och sjukvården ska ha hög tillgänglighet och anpassa mottagningstider samt utveckla tidbokning och andra webbtjänster utifrån patienternas behov och önskemål.
Arbetsfördelning mellan primärvård och den specialiserade sjukvården måste tydligare definieras för att göra hela sjukvårdssystemet effektivare.
Landstinget ska fortsätta utveckla närvård där mer vård sköts i öppna former och i hemsjukvård. Landstinget ska fortsätta utveckla fler mobila team, stärka specialiserad sjukvård i hemmet, erbjuda fler fasta vårdkontakter samt utveckla sjukvårdsassisterad egenvård i hemmet

4: patienter med komplexa behov – kroniker och multisjuka
Patienter med komplexa behov, bland annat kroniker och multisjuka, är patientgrupper som kräver omfattande vårdinsatser, som är logistiskt komplicerade med ett stort antal vårdkontakter. Det är patientgrupper som är relativt få till antalet individer men som står för en mycket stor andel av vårdens resurser. Vi behöver förbättra för dessa patientgrupper, det vill säga stärka och utveckla en sammanhållen vård och omsorg samtidigt som vi gör det enklare för den enskilde patienten och närstående.

5: det digitala landstinget
Det digitala landstinget handlar inte om ny teknik, utan om nya sätt att arbeta. Det handlar om att främja digitalisering av mötet, arbetsplatsen och organisationen. Principen är digitalt först, där patienter som kan och vill ska kunna välja digitala alternativ. Det bidrar till effektivare insatser samt att resurser frigörs till dem som behöver personliga möten.
Utvecklingen av det digitala landstinget skapar förutsättningar för såväl den personcentrerade vården som för en sammanhållen vårdprocess där olika huvudmän kan dela information. Digitalisering innebär bland annat att olika former av IT-stöd integreras allt tätare i verksamheter och påverkar dem i grunden. Satsningar på digitalisering måste ses som investeringar, inte som kostnader.

6: främja det goda och närvarande ledarskapet.
Landstinget Sörmland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där medarbetare och ledare känner stolthet och arbetsglädje i sitt uppdrag att producera vårdtjänster med hög kvalitet, säkerhet och service. Det ställs höga krav på att vara chef i vården. För att kunna ställa krav och samtidigt ha rimliga förväntningar på våra ledare behöver vi decentralisera ansvar och befogenheter. Vi behöver satsa mer på utbildning och utveckling. Vi måste också mer kraftfullt arbeta med strategisk chefsförsörjning, bland annat när det gäller att identifiera och utveckla egna talanger i vår organisation.

Monica Johansson (S), finanslandstingsråd
Magnus Leivik (M), oppositionslandstingsråd
Jan Grönlund, landstingsdirektör