Som patient har du rätt till inflytande över din vård och behandling. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och ske i samråd med dig. En del rättigheter är reglerade i lag eller särskilda bestämmelser. Andra, som till exempel valfrihet och besöksgaranti, är inte rättigheter i strängt juridisk mening.
Akut vård
Vid akut sjukdom och förlossning kan du alltid söka vård på den ort du befinner sig.
Primärvård
• Din vårdcentral hjälper dig att få den vård du behöver. Om tillgången till läkare är begränsad erbjuds i första hand den som har störst behov en fast läkarkontakt. Under en övergångsperiod kan andra rutiner tillämpas inom vissa delar av landstinget.
• Du har rätt att söka primärvård i hela landet.
• Du kan göra enstaka eller kontinuerliga besök hos annan läkare, distriktssköterska, barnmorska et cetera.
• Du kan söka sjukgymnast inom eller utanför länet utan remiss.
Sjukhusvård
• Du kan besöka vilket sjukhus eller vilka offentligt finansierade privatpraktiserande läkare du vill inom länet. Har din familjeläkare bedömt att du behöver träffa specialist kan du be att remissen skickas till den mottagning du själv valt.
• Du kan välja motsvarande vård utanför länet. Om behandlingen är omfattande eller om det krävs inläggning på sjukhus behöver du remiss från motsvarande sjukhusklinik i Sörmland.
Vårdgaranti för kontakt och besök
Vårdgaranti innebär att:
• Du ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag.
• Om du behöver träffa läkare ska du få en tid inom sju dagar
• Oavsett orsak ska du få en tid hos läkare inom 30 dagar
• Om du efter medicinsk bedömning i primärvården behöver specialistvård ska du få tid så snart som möjligt, men senast inom 90 dagar.
• Om man inom den specialiserade vården bedömer att du behöver behandling ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast inom 90 dagar.
• Vårdgarantin gäller för all planerad vård.
Viktigt att tänka på:
• För att landstinget ska kunna uppfylla vårdgarantin kan det ibland bli nödvändigt att erbjuda besök eller behandling på annat sjukhus inom landstinget eller i annat landsting.
• Om du erbjuds vård i annat län får du ersättning för extra kostnader som kan uppstå, till exempel
för resa och uppehälle. Patientavgiften betalar du enligt de regler som gäller där vården ges.
• Landstinget Sörmlands villkor för egenavgifter vid resor gäller.
• Om du utan godtagbara skäl tackar nej till eller uteblir från erbjuden tid för besök/behandling gäller inte vårdgarantin och ditt besök/din behandling kan komma att fördröjas.
Valmöjligheter
Valmöjligheterna inom hälso- och sjukvården i Sörmland omfattar vård som drivs i landstingets regi eller privat landstingsfinansierad vård. Dessutom finns det viss möjlighet att via remiss få komma till institutioner för medicinsk rehabilitering utanför länet om du själv väljer det. Landstinget Sörmland har till exempel ett avtal med Vidarkliniken i Järna, dit man i vissa fall kan remitteras.
I Sveriges Kommuner och Landstings databas för väntetider på www.vantetider.se kan du få reda på hur väntetiderna för besök, undersökningar och behandlingar ser ut i de olika landstingen.
Viktigt att tänka på:
• Det kan vara svårt för den mottagning/det sjukhus du vill besöka att erbjuda vård för andra än sina egna invånare.
• Patientavgifterna kan variera i olika landsting. Du betalar den avgift som gäller i det landsting du besöker.
• Du betalar själv kostnader för resor/övernattning som valfriheten kan medföra.
• För högspecialiserad vård på universitetssjukhus eller regionsjukhus och för långvarig rehabilitering gäller särskilda regler.
• Valmöjligheterna gäller även privata vårdgivare som finansieras av ett landsting.
• Varje landsting (genom landstingsfullmäktige) har rätt att besluta om begränsningar i valfriheten.
Klimatvård och rehabilitering utomlands
Personer med vissa sjukdomar har möjlighet att få rehabilitering utomlands. Remiss krävs från behandlande läkare. Vårdavgiften på 100 kronor per dag får du själv betala. Det finns också möjlighet till öppenvårdsbehandling av vissa sjukdomar.
Vården är frivillig
All hälso- och sjukvård är frivillig och behandling ska ske med ditt samtycke så långt det är möjligt. Du har alltså rätt att tacka nej till behandling och medicinering.
Undantaget är psykiatrisk tvångsvård och vård enligt smittskyddslagen.
Rätt till en andra bedömning
Har du en skada eller sjukdom som är livshotande eller särskilt allvarlig kan du i vissa fall ha rätt att få ytterligare en medicinsk bedömning.
Du har rätt till en ny bedömning
• om det inte är helt klart vilken behandling som är lämpligast.
• om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker eller ha stor betydelse för din fortsatta livskvalitet.
Begripliga besked
Så långt det är möjligt ska vården utformas och ske i samråd med dig som patient.
• Du har rätt att på ett begripligt sätt få besked om ditt hälsotillstånd
• Du har rätt att få upplysning om planerade undersökningar och behandlingar.
• Du har rätt att få upplysning om andra undersöknings- eller behandlingsalternativ.
• Du har rätt att få information om valmöjligheter och vårdgarantier.
• Du har inte rätt att kräva en viss behandling om din läkare inte anser den motiverad.
Vård av personer från andra länder
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort en sammanställning om de bestämmelser som gäller personer från andra länder som söker vård i Sverige. Bestämmelserna går att ladda ner från
www.skl.se/publikationer
Vård för asylsökande
För dig som söker asyl i Sverige gäller speciella regler för hälso- och sjukvård. Din handläggare på Migrationsverket har mer information.
JA eller NEJ till donation?
Du bestämmer själv om du vill donera dina organ eller vävnader för transplantation eller annat medicinskt ändamål när du dör. Även om det är svårt att tänka på döden är det viktigt att du tar ställning och gör din vilja känd i frågan om organ- och vävnadsdonation. Gör det genom att fylla i ett donationskort, som finns på apotek och vårdcentraler, och bär det tillsammans med dina övriga identitetshandlingar. Eller gör en anmälan till donationsregistret på Donationsrådets webbplats www.donationsradet.se/privatpersoner.
Berätta också för dina närstående om hur du vill ha det. Har du inte tagit ställning i frågan antas du ha svarat ja till donation. Dina anhöriga, som alltid tillfrågas, har dock rätt att utnyttja sin vetorätt och säga nej.
Biobankslagen
Som patient behöver du ofta lämna prover, till exempel blodprov eller vävnadsprov. Prover tas också vid de hälsokontroller som landstinget erbjuder. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank. I samband med provtagningen blir du tillfrågad om ditt samtycke.
Biobankslagen innebär att patienter/provgivare måste informeras om och ge sitt samtycke till att deras prover får sparas i en biobank och för vilka ändamål proverna får användas. Säger du som patient ja får provet sparas och användas till:
• egen vård och behandling,
• utbildning och kvalitets- och utvecklingsarbete inom vården,
• forskning och klinisk prövning som godkänts av en etikprövningsnämnd.
Du kan också välja att provet inte får användas för ett eller flera av ovan nämnda ändamål. Om du har samtyckt till att ett prov får sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut genom att skicka in en Nej-talong. Den finns att hämta på Landstinget Sörmlands webbplats, www.landstinget.sormland.se. Om du som patient säger nej helt och hållet kasseras provet efter analys. Det går inte att ångra ett beslut att ett prov inte får sparas.
Läs mer om biobanker och biobankslagen på www.biobanksverige.se
Tystnadsplikt och sekretess
All personal inom vården har tystnadsplikt. Som patient ska man kunna känna stort förtroende för vårdpersonalen. Alla anställda inom hälso- och sjukvården, även administrativ personal, har tystnadsplikt och sekretess när det gäller allt som har med vården att göra. Tystnadsplikten innebär att personalen inte får prata med obehöriga om en persons hälsotillstånd, behandling eller personliga förhållanden. Tystnadsplikten och sekretessen är reglerade i lag och brott mot dessa brukar bestraffas mycket strängt av tillsynsmyndigheten och åklagare. Om man som patient ger sitt tillstånd kan vanligtvis tystnadsplikt och sekretess brytas, till exempel när anhöriga ringer inför ett besök på sjukhuset. Man kan själv tala om för sjukvårdspersonalen vilka de får ge upplysningar till.
Patientjournalen
Patientjournalen omfattas av tystnadsplikt och sekretess. Alla uppgifter i en patientjournal omfattas av tystnadsplikt och sekretess. Bara den vårdpersonal som behöver uppgifterna för att kunna ge en bra och säker vård får läsa journalen i datorn eller i pappersform. Tystnadsplikt och sekretess gäller även personalen emellan. Även personliga uppgifter som inte har förts in i journalen omfattas av lika sträng tystnadsplikt.
Läs mer om register i vården.
Om du vill veta mer
Om du vill ha ytterligare information om dina rättigheter i vården kan du kontakta landstingets Valfrihets- och rättighetskansli.
Öppet vardagar mellan kl. 9-12
Tfn 0155-24 77 30
E-postadress: 